Skuldkvotskalkylator
Beräkna din skuldkvot (DTI) – den andel av din bruttomånadsinkomst som går till skuldbetalningar – på samma sätt som bolångivare räknar. Använd den för att bedöma hur långivare ser på din ansökan och om din skuldbörda är hanterbar, ansträngd eller riskabel.
Last updated: May 2026
Jämför med liknande
Om denna räknare
Formeln är: DTI = månatliga skuldbetalningar ÷ bruttomånadsinkomst × 100. Täljaren är summan av alla återkommande obligatoriska skuldåtaganden: bolån eller hyra, minsta kreditkortsbetalningar, billån, studielån, privatlån, underhållsbidrag och underhåll till ex-make/maka. Den inkluderar INTE el och vatten, mat, transportkostnader (utom billån), prenumerationer eller sparande – dessa påverkar din budget men räknas inte som "skuld" i långivarens mening. Nämnaren är brutto (före skatt) månadsinkomst från alla verifierbara källor: lön, egenanställningsinkomst i genomsnitt över 2 år, bonusar (räknas normalt bara om dokumenterade över 2 år), hyresintäkter och kapitalinkomster. Bolångivare skiljer på två DTI-varianter: front-end DTI (enbart bostadskostnad som andel av inkomsten, mål ≤28 %) och back-end DTI (all skuld inklusive boende, mål ≤36 %, max ~43 % för statligt backade kvalificerade bolån). De flesta konsumentkreditbeslut använder back-end DTI, vilket den här beräkningen ger när månatliga skuldbetalningar inkluderar boendekostnaden. Specialfall: noll i bruttoinkomst ger division med noll; mycket låg inkomst i förhållande till även minimala skulder ger extrema DTI-procentsatser som ingen långivare accepterar. Måttet förutsätter regelbundna månatliga betalningar och fångar inte variabla åtaganden som ballongbetalningar, oregelbundna bonusar eller affärskassaflöden.
Hur du använder den
Exempel 1 – Bolånesökande. Bruttomånadsinkomst $8 500. Månatliga skuldbetalningar: planerat bolån (PITI) $2 200, lägsta kreditkortsbetalning $180, billån $450, studielån $290 = totalt $3 120. Ange 3120 för Månatliga skuldbetalningar och 8500 för Bruttomånadsinkomst. Resultat: 36,71 %. Kontroll: 3120 / 8500 × 100 = 36,71 %. ✓ En DTI på 36,71 % ligger under den kvalificerade bolånegränsen på 43 % och är acceptabel för de flesta långivare, även om under 36 % ger de bästa räntorna. Exempel 2 – Hyresgäst med konsumtionsskulder. Bruttomånadsinkomst $4 800. Månatliga skuldbetalningar: hyra $1 500, lägsta kreditkortsbetalningar $250 (flera kort), billån $375, inga andra skulder = totalt $2 125. Ange 2125 och 4800. Resultat: 44,27 %. Kontroll: 2125 / 4800 × 100 = 44,27 %. ✓ En DTI på 44 % är hög – över det kvalificerade bolånetaket på 43 % och betraktas som ansträngd av de flesta långivare. För att sänka den krävs att kreditkortsskulder betalas ned (vilket också minskar minstabetalningarna) eller att inkomsten ökar väsentligt.
Vanliga frågor
Vilken DTI kräver långivare egentligen?
För bolån: regeln om kvalificerade bolån sätter taket vid 43 % för de flesta statligt backade lån; FHA-lån kan gå högre (upp till 50 % i vissa fall); konventionella lån föredrar vanligtvis under 36 % för de bästa räntorna. För billån: de flesta långivare sätter DTI-taket runt 50 % inklusive den nya bilbetalningen; de bästa räntorna ges till sökande under 40 %. För privatlån och kreditkort: långivare vill normalt ha DTI under 40–45 % innan de beviljar ny kredit. 28/36-regeln är en traditionell budgeteringsriktlinje för hushåll: spendera inte mer än 28 % av bruttoinkomsten på boende (front-end DTI) och inte mer än 36 % på all skuld sammantaget (back-end DTI). Att överskrida dessa nivåer innebär inte automatiskt avslag, men långivaren tar ut högre ränta eller kräver en större handpenning för att kompensera för den ökade upplevda risken.
Vad är skillnaden mellan front-end och back-end DTI?
Front-end DTI (bostadskvot) räknar bara din bostadsbetalning – bolån (PITI) eller hyra – i täljaren. Back-end DTI räknar alla obligatoriska skuldbetalningar inklusive boende. Bolångivare bryr sig om båda: en låntagare med 28 % front-end och 36 % back-end (den klassiska 28/36-regeln) är i utmärkt läge, medan någon med 28 % front-end men 48 % back-end har hanterbara boendekostnader men tung skuldbörda utanför boendet som höjer den totala risken. Den här kalkylatorn beräknar back-end DTI när månatliga skuldbetalningar inkluderar boende, vilket är det mer heltäckande och vanligast citerade måttet. För enbart front-end DTI anger du bara din bostadsbetalning som täljare.
Hur sänker jag min DTI?
Tre tillvägagångssätt i ungefärlig hastighetsordning. Först: betala ned skulder med högt saldo och oproportionerligt höga minstabetalningar – att betala av ett kreditkort med $200 i minimibetalning tar bort $200 från DTI-täljaren och förbättrar kvoten mer än att betala av ett kort med $50 i minimum. Andra: öka inkomsten genom löneförhöjning, sidoinkomster eller att lägga till en medsökande (med deras inkomst och skulder) på ansökan. Tredje: refinansiera befintlig skuld till längre löptid med lägre månatliga betalningar – detta sänker DTI på pappret men minskar inte den totala skulden, och ökar i praktiken ofta den totala räntekostnaden. Undvik att ta på dig nya skulder under månaderna inför en viktig kreditansökan; varje nytt lån höjer omedelbart DTI. Långivare tittar också på trenden, så att visa en stadig nedgång under flera månader är mer övertygande än en ögonblicksbild.
Vilka är de vanligaste misstagen när man beräknar DTI?
Det vanligaste är att använda nettoinkomst (efter skatt) i stället för brutto – DTI beräknas alltid mot bruttoinkomst eftersom det är den siffra långivare arbetar med. Det andra är att glömma icke-uppenbara återkommande skulder: underhållsbidrag, underhåll till ex-make/maka, strukturerade betalningsplaner för medicinska skulder och avbetalningsavtal med skattemyndigheten räknas alla mot DTI. Det tredje är att använda faktiska kreditkortsbetalningar i stället för minimibetalningar – DTI använder den minsta obligatoriska betalningen på kontoutdraget, inte vad du väljer att betala, så att betala $1 000 mot ett kort med $50 i minimum lägger ändå bara till $50 i DTI. Det fjärde är att inkludera icke-skuldrelaterade utgifter som el och vatten, mat, försäkringspremier, barnomsorg och gymmedlemskap – dessa påverkar din budget men inte DTI. Slutligen underskattar folk ofta variabel inkomst (bonusar, egenanställning) eftersom långivare bara räknar belopp som kan dokumenteras som stabila under en 2-årshistorik.
När bör jag inte förlita mig enbart på DTI?
DTI är ett långivarcentrerat mått som ignorerar livssammanhang – det talar om för dig om en bank godkänner dig, inte om skuldbördan är klok för dig. En DTI på 30 % kan vara bekväm för ett hushåll med två inkomster, inga barn och högt sparande; en DTI på 25 % kan vara förödande för en ensamstående förälder med barnomsorgskostnader och ingen buffert. För hushållsbudgetering bör du också beakta hur stor andel av bruttoinkomsten som går till sparande (10–20 % är hälsosamt), skatt (10–30 %) och nödvändiga levnadskostnader utöver skuld (typiskt 30–40 %). DTI fångar heller inte kreditanvändningsgrad, som självständigt påverkar din kreditpoäng. För företagslån använder långivare andra mått som DSCR (debt service coverage ratio). Och använd inte DTI för pensionsplanering eller förmögenhetsuppbyggnad – det mäter den månatliga kassaflödsbördan, inte den långsiktiga ekonomiska hälsan.