Amorteringskalkylator
Beräkna den periodiska betalningen på ett amorteringslån utifrån lånebelopp, årlig ränta, löptid i år och betalningsfrekvens. Passar alla fullt amorterande lån med fast ränta – bolån, billån, studielån, privatlån – där varje betalning är lika stor och saldot når noll vid löptidens slut.
Last updated: May 2026
Jämför med liknande
Om denna räknare
Formeln är den klassiska amorteringsekvationen: PMT = P × [r(1+r)^n] / [(1+r)^n − 1], där P är lånebeloppet, r är den periodiska räntan (årsränta ÷ betalningsfrekvens, dvs. årsränta ÷ 12 för månadsbetalningar) och n är det totala antalet betalningar (år × betalningsfrekvens). Resultatet är den fasta betalning som, tillämpad konsekvent under n perioder, driver lånesaldot till exakt noll. Varje betalning delas upp i ränta (beräknad på det kvarvarande saldot vid periodens början) och amortering (det som återstår efter ränteavdraget). Tidigt i lånet är räntedelen stor eftersom saldot är högt; sent i lånet dominerar amorteringen eftersom saldot har minskat. Det är denna förskjutning som kallas "amortering" och matematiken är densamma oavsett om betalningarna sker veckovis, varannan vecka, månadsvis eller kvartalsvis. Högre betalningsfrekvens ger lägre enskilda betalningar men något lägre total räntekostnad, eftersom saldot sjunker snabbare. Specialfall: en ränta på 0 % bryter formeln (division med noll); för ett räntefritt lån är betalningen helt enkelt P ÷ n. Mycket korta löptider (1–2 år) ger en betalning som nästan motsvarar lånebeloppet delat på antalet perioder, eftersom räntan hinner ackumuleras lite; mycket långa löptider (25+ år för bolån) leder till att den totala räntekostnaden överstiger det ursprungliga lånebeloppet vid typiska konsumenträntor. Formeln förutsätter konstant ränta, konstanta betalningar och inga extra amorteringar – verkliga lån med extra inbetalningar eller räntejusteringar kräver ett mer avancerat amorteringsschema.
Hur du använder den
Exempel 1 – 30-årigt bolån, månadsbetalningar. Lånebelopp $400,000, årsränta 6,5 %, löptid 30 år, månadsvis betalningsfrekvens (12). Ange 400000 för Lånebelopp, 6.5 för Årsränta, 30 för Löptid och 12 för Betalningsfrekvens. Resultat: ungefär $2,528 per månad. Kontroll: r = 0,065/12 ≈ 0,005417, n = 360; (1,005417)^360 ≈ 7,0145; 400000 × (0,005417 × 7,0145) / (7,0145 − 1) ≈ 400000 × 0,0380 / 6,0145 ≈ $2,528. ✓ Under lånets löptid betalar du 2528 × 360 = $910,080 totalt, varav $510,080 i ränta – mer än det ursprungliga lånebeloppet. Exempel 2 – 5-årigt billån, betalningar varannan vecka. Lånebelopp $32,000, årsränta 7,5 %, löptid 5 år, betalningsfrekvens varannan vecka (26). Ange 32000, 7.5, 5 och 26. Resultat: ungefär $295 per betalning. Kontroll: r = 0,075/26 ≈ 0,002885, n = 130; (1,002885)^130 ≈ 1,4530; 32000 × (0,002885 × 1,4530) / (1,4530 − 1) ≈ 32000 × 0,004191 / 0,4530 ≈ $296. ✓ Med betalningar varannan vecka gör du 26 betalningar per år (motsvarar ~$641 per månad), med något lägre total räntekostnad än vid motsvarande månadsbetalningar, och lånet är återbetalt ungefär 2 veckor tidigare.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan amortering och enkel ränta?
Amorteringslån beräknar ränta på det sjunkande saldot varje period; i takt med att du betalar av på lånebeloppet minskar räntedelen i varje betalning medan amorteringsdelen ökar, med en konstant total betalning. Lån med enkel ränta beräknar räntan enbart på det ursprungliga lånebeloppet under hela löptiden – ett 5-årigt lån med 10 % enkel ränta på $10,000 ger alltid 10 % × $10,000 = $1,000 per år, oavsett hur mycket du redan har betalat. De flesta moderna konsumentlån (bolån, billån, studielån, privatlån) använder amorteringsränta; enkel ränta förekommer främst i kortfristiga konsumentlån och läroboksexempel. Amorteringsstrukturen är i princip alltid fördelaktigare för låntagaren, eftersom räntan naturligt sjunker med saldot; enkel ränta kan leda till situationer där låntagaren har betalat betydande belopp men fortfarande är skyldig hela kapitalbeloppet.
Hur påverkar extra amorteringar lånet?
Extra amorteringar minskar lånesaldot, vilket i sin tur sänker alla framtida ränteberäkningar eftersom räntan beräknas på det kvarvarande saldot varje period. Ränta-på-ränta-effekten över tid är påtaglig. På ett 30-årigt bolån på $400,000 med 6,5 % ränta innebär ett tillskott på bara $200 per månad att lånet förkortas med ungefär 8 år och sparar cirka $200,000 i total räntekostnad. Även en extra full betalning per år (via betalningsplaner varannan vecka eller en engångsbetalning en gång om året) förkortar ett 30-årigt bolån med 4–6 år. Kontrollera alltid med din långivare att extra betalningar appliceras på lånebeloppet (inte som förskottsbetalning av nästa månadsförfallodag), och se upp för förtidslösenpåslag – de flesta moderna konsumentlån saknar dem, men en del äldre eller kommersiella lån har dem kvar. Matematiskt sett ger extra amorteringar en garanterad, riskfri avkastning som motsvarar lånets ränta – vilket slår nästan alla andra säkra placeringar.
Varför sparar betalningar varannan vecka ränta?
Betalningar varannan vecka sparar ränta på två kompletterande sätt. För det första gör du 26 betalningar per år (52 veckor ÷ 2), vilket motsvarar en extra månadsbetalning per år jämfört med ett vanligt schema med 12 månadsbetalningar – den extra betalningen går helt till amortering och påskyndar återbetalningen med flera år. För det andra innebär det kortare betalningsintervallet (14 dagar jämfört med 30 dagar) att amorteringarna sker snabbare, så varje efterföljande ränteberäkning utgår från ett något lägre saldo. Besparingen från enbart det andra effekten är verklig men blygsam (typiskt några procent); den mycket större effekten kommer av den extra betalningen per år. De flesta banker som erbjuder betalningsplaner varannan vecka uppnår besparingen genom att ta emot en halv betalning varannan vecka och applicera en full månadsbetalning på lånet varje månad, med det ackumulerade halvbeloppet applicerat på amorteringen en gång om året. Vissa tar ut en avgift för detta – du kan replikera det kostnadsfritt genom att manuellt betala ett extra 1/12 av din månadsbetalning varje månad.
Vilka är de vanligaste misstagen med amorteringslån?
Det största misstaget är att fokusera enbart på månadsbetalningen istället för den totala lånekostnaden – ett lån med längre löptid och "lägre månadsbetalning" kostar ofta betydligt mer i ränta totalt. Det andra är att blanda ihop nominell ränta med effektiv ränta (APR); den effektiva räntan inkluderar avgifter och ger en bättre jämförelse. Det tredje är att inte jämföra flera långivare – räntor kan skilja 1–3 procentenheter mellan långivare för samma låntagare, och besparingen på ett typiskt bolån eller billån från att jämföra erbjudanden når lätt $1,000–$10,000. Det fjärde är att rulla in befintlig skuld (billån på inbytesbil, kreditkortssaldo) i ett nytt lån, vilket tyst förlänger återbetalningstiden och ökar räntekostnaden. Det femte är att missa förtidslösenpåslag på äldre lån – de flesta moderna lån saknar dem, men en del kommersiella eller äldre konsumentlån har dem fortfarande. Slutligen glömmer många att tidiga betalningar på ett amorteringslån till stor del är ränta; planerar du att flytta eller refinansiera inom några år har du byggt upp mycket litet eget kapital, och eventuella uppläggningskostnader kanske inte lönar sig.
När bör jag inte använda den här kalkylatorn?
Använd den inte för rörliga lån (bolån med rörlig ränta, de flesta privata studielån) – formeln förutsätter fast ränta, så betalningsuppskattningen blir felaktig när räntan ändras. Den är inte heller rätt verktyg för amorteringsfria lån, ballongbetalningslån eller omvända bolån, som alla har helt olika betalningsstrukturer. Använd den inte för kreditkort, som beräknar en glidande minsta betalning som en andel av saldot – använd istället en dedikerad kreditkortsbetalningskalkylator. Den förutsätter också att inga avgifter eller försäkringar ingår i betalningen; för ett fullständigt bolån med fastighetsskatt och försäkring, använd en dedikerad bolånekalkylator. För lån med oregelbundna betalningsscheman (inställda betalningar, uppskovsperioder, graduerad återbetalning) gäller inte den vanliga amorteringsmatematiken direkt. Och för studielån med inkomstbaserad återbetalning och federala avskrivningsprogram förändrar dessa hela kalkylen – använd i stället den federala Student Aid-lånesimulator.