Kalkylator för obligationers avkastning till förfall
Beräkna den ungefärliga avkastningen till förfall (YTM) och den löpande avkastningen för en obligation utifrån dess pris, kupongränta och löptid. Använd den för att bedöma om en obligations avkastning motiverar det aktuella marknadspriset.
Last updated: May 2026
Om denna räknare
Avkastning till förfall (YTM) är den totala årliga avkastningen en investerare får genom att hålla en obligation tills den förfaller, med hänsyn till kupongbetalningar samt vinst eller förlust vid köp till ett pris som avviker från nominellt värde. Approximationsformeln som används här är: YTM ≈ (Årlig kupong + (Nominellt värde − Aktuellt pris) / År till förfall) / ((Nominellt värde + Aktuellt pris) / 2) × 100. Täljaren adderar den årliga kuponginkomsten till den årliga kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Nämnaren tar medelvärdet av nominellt och marknadspris som ett mått på den genomsnittliga investeringen. Även om den exakta YTM kräver iterativ beräkning ger den här formeln en god approximation inom några räntepunkter för de flesta obligationer. Löpande avkastning, ett enklare mått, beräknas som Årlig kupong / Aktuellt pris × 100.
Hur du använder den
Anta att en obligation har ett nominellt värde på $1 000, ett aktuellt marknadspris på $950, en årlig kupongränta på 5 % och 10 år till förfall. Årlig kupong = $1 000 × 5 % = $50. Kapitalvinst per år = ($1 000 − $950) / 10 = $5. Täljare = $50 + $5 = $55. Nämnare = ($1 000 + $950) / 2 = $975. YTM ≈ ($55 / $975) × 100 ≈ 5,64 %. Eftersom obligationen handlas till underkurs överstiger YTM kupongräntan — vilket är förväntat.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan avkastning till förfall och löpande avkastning?
Löpande avkastning är helt enkelt den årliga kupongbetalningen dividerad med obligationens aktuella marknadspris — ett ögonblicksvärde av inkomstavkastningen. Avkastning till förfall är mer heltäckande: den tar hänsyn till kuponginkomsten samt den kapitalvinst eller kapitalförlust du realiserar om du håller obligationen till förfall till nominellt värde. Köper du en obligation till underkurs (under nominellt värde) kommer YTM att vara högre än den löpande avkastningen; köper du till överkurs blir YTM lägre. Vid långsiktiga investeringsbeslut är YTM det mer relevanta måttet.
Varför stiger en obligations avkastning när priset faller?
En obligations kupongbetalning är fast i kronor och ören, vilket innebär att när priset du betalar för obligationen sjunker, utgör samma kassaflöde en större andel av din investering — avkastningen stiger. Omvänt: stiger priset faller avkastningen. Detta inverterade samband innebär att när marknadsräntorna stiger blir befintliga obligationer med lägre fasta kuponger mindre attraktiva, deras priser sjunker och deras avkastning stiger för att matcha de aktuella marknadsräntorna. Att förstå detta samband är grundläggande för att hantera risken i en obligationsportfölj.
Hur träffsäker är approximationsformeln jämfört med den exakta beräkningen?
Approximationsformeln som används här är träffsäker inom ungefär 10–20 räntepunkter (0,10–0,20 %) för de flesta standardobligationer med måttliga kuponger och rimlig löptid. Den exakta YTM kräver att man löser en komplex polynomekvation iterativt, vilket är hur finansiella kalkylatorer och kalkylblad beräknar den. Approximationen blir mindre exakt vid mycket långa löptider, mycket höga eller låga kupongräntor, eller obligationer som handlas långt från pari. För precisa institutionella handelsbeslut bör den exakta metoden användas, men för att utvärdera och jämföra obligationer är approximationen högst praktisk.